Nyårslöftet avklarat
Tjalom scrabblefriends! Väldigt längesen jag skrev något här, hög tid att jag uppdaterar er med lite news vid det här laget.
Jag har hunnit spela en turnering sedan jag skrev här senast, nämligen Stockholm Open, den på papperet näst största turneringen för året. Orkar nog inte skriva något referat från den, men berättar lite kort om turneringen i helhet!
Årets Sthlm open ägde rum i Vällingby, i en fritidsgård nere i en 80-talsdoftande jympasal med igentäckta fönster. Jag brukar i vanliga fall ha svårt för att spela i sterila och stämningstäta förhållanden, men denna gång blev definitivt ett undantag. Mer om det om en liten stund.
Det blev till slut en spektakulär och mycket trevlig turnering att låta sig sväva tillbaka till. Något så ovanligt som att den sista ronden var direkt avgörande mellan två personer, alltså att det blev som en "final", inträffade till allas förtjusning. James drog det längsta strået mot Martin Bender och kammade välförtjänt hem segern och gjorde i och med det en riktigt fin comeback, och bröt sin nedåtgående ratingutveckling med pompa och ståt.
För min egen del gick turneringen långt över förväntan. Jag inledde först med att slå Anna Jansson i en relativt enkel match, men när jag sedan blev tvungen att ställas mot just Martin Bender redan i den andra ronden var inte påsen på min sida och jag tvingades bita i det otroligt sura äpplet. Om möjligt ännu surare blev det när jag sedan förlorade mot Malin Ståhlner i nästkommande rond med endast 2 poäng, när båda kom över 400. På lunchpausen var jag riktigt sur, och det kändes omöjligt att kunna vända den här negativa trenden. Dock så måste jag ha skärpt till mig på något sätt, för efter lunch vann jag alla återstående ronder för dagen och kunde gå hem med ett stort leende på läpparna med en 7:e plats i bagaget. Nästkommande dag gick sådär, och lyckades något snopet komma på en 4:e plats i turneringen med bara ett fåtal pj-poängs diff från att ha tagit tredjeplatsen. Nu var ju Inger med i turneringen och snodde den platsen från mig, inte mycket att göra då. Men ett ratinghopp på 17+ och 1081 i rating kändes overkligt, och jag var onekligen nöjd och vittrade ett uns av övermod när jag några dagar senare insåg att jag var rankad 12:a i Sverige.
12:A! Av alla dagars slit, av alla skitmatcher på betapet, alla utskrifter av diverse ordlistor hade tillslut lönat sig, med råge.
Jag har hunnit spela en turnering sedan jag skrev här senast, nämligen Stockholm Open, den på papperet näst största turneringen för året. Orkar nog inte skriva något referat från den, men berättar lite kort om turneringen i helhet!
Årets Sthlm open ägde rum i Vällingby, i en fritidsgård nere i en 80-talsdoftande jympasal med igentäckta fönster. Jag brukar i vanliga fall ha svårt för att spela i sterila och stämningstäta förhållanden, men denna gång blev definitivt ett undantag. Mer om det om en liten stund.
Det blev till slut en spektakulär och mycket trevlig turnering att låta sig sväva tillbaka till. Något så ovanligt som att den sista ronden var direkt avgörande mellan två personer, alltså att det blev som en "final", inträffade till allas förtjusning. James drog det längsta strået mot Martin Bender och kammade välförtjänt hem segern och gjorde i och med det en riktigt fin comeback, och bröt sin nedåtgående ratingutveckling med pompa och ståt.
För min egen del gick turneringen långt över förväntan. Jag inledde först med att slå Anna Jansson i en relativt enkel match, men när jag sedan blev tvungen att ställas mot just Martin Bender redan i den andra ronden var inte påsen på min sida och jag tvingades bita i det otroligt sura äpplet. Om möjligt ännu surare blev det när jag sedan förlorade mot Malin Ståhlner i nästkommande rond med endast 2 poäng, när båda kom över 400. På lunchpausen var jag riktigt sur, och det kändes omöjligt att kunna vända den här negativa trenden. Dock så måste jag ha skärpt till mig på något sätt, för efter lunch vann jag alla återstående ronder för dagen och kunde gå hem med ett stort leende på läpparna med en 7:e plats i bagaget. Nästkommande dag gick sådär, och lyckades något snopet komma på en 4:e plats i turneringen med bara ett fåtal pj-poängs diff från att ha tagit tredjeplatsen. Nu var ju Inger med i turneringen och snodde den platsen från mig, inte mycket att göra då. Men ett ratinghopp på 17+ och 1081 i rating kändes overkligt, och jag var onekligen nöjd och vittrade ett uns av övermod när jag några dagar senare insåg att jag var rankad 12:a i Sverige.
12:A! Av alla dagars slit, av alla skitmatcher på betapet, alla utskrifter av diverse ordlistor hade tillslut lönat sig, med råge.
